Prebiotika betyder före liv. Prebiotika är komplexa kolhydrater som klarar sig genom matsmältningssystemet utan att brytas ner. PrebioMax innehåller både resistent stärkelse och lösliga fibrer.

Det är idag ett accepterat faktum att huvuddelen av vårt immunförsvar är förlagt till mag-tarmkanalen. Man kallar den också ”vår andra hjärna” – åtminstone samarbetar de. Vi bör därför sköta om vår tarm. Ett av sätten är naturligtvis att äta bra och varierat. Man kan också tillföra nya bakterier som kosttillskott.

Ett annat sätt är att förse den befintliga bakteriefloran med mat så att de växer. Ja, de 100 triljoner bakterier som finns i tarmen behöver äta för att må bra – annars mår vi inte bra själva. Men inte vad som helst. En diet på hamburgare och Cola knäcker tarmhälsan – och således vårt immunförsvar.

Man kan även tillföra nya bakterier, det kallas då probiotika.

Men pro-biotika är inte samma sak som pre-biotika, vilka är bakteriernas matkälla. Man kan alltså fylla på med bakterier i det oändliga, men har man inte prebiotika så överlever de inte. Prebiotika är själva maten för probiotika. Snabba kolhydrater och socker är ingen mat för tarmfloran, tvärtom så förstör de den.

Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ner av magsafterna och i tunntarmen till socker utan når bakterierna i tjocktarmen i intakt form vilket gynnar utvecklingen av befintlig bakterieflora. Man kan sammanfatta det med att det är resistent stärkelse, alltså komplexa kolhydrater i form av främst olösliga men i viss mån även lösliga fibrer.

Det är därför grönsaker är så nyttigt, de har både näring och fibrer. Bäst är råa grönsaker, för när man kokar dem för länge så bryts vissa fibrer, t.ex. inulin, ner till fruktsocker istället. Man märker att de blir sötare. Variation är också viktig för det finns olika slags prebiotika. Banan är fantastisk prebiotika – men inte den gula, utan den gröna bananen. Inget man normalt äter, men i den gula har den resistenta stärkelsen omvandlats till fruktsocker.

Prebiotika får man naturligt från jordärtskocka, cikoria, sparris, honung, baljväxter, ruccola, bananer (gröna), äpple, plommon, yacon, kål, lök och vitlök, men även kokta kalla rotfruker, såsom potatis (går bra att värma eller steka igen). Det är främst ämnen i dessa som inulin, fruktooligosackarider (FOS) och pektin  som är viktiga.

När man tar extra tillskott av bägge kan det orsaka en del obehag i början med gaser och uppsvälld mage, diarré etc. Minska då ner dosen tills symtomen försvinner och öka sedan sakta upp dosen igen. Dagsdosen ligger på 4-10 gram. Man börjar med en låg dos.

Vissa med riktigt svåra besvär och IBS kan ha ett överskott av dåliga bakterier som vandrat upp i tunntarmen. Då bör man vara lite försiktig med prebiotika i början, eftersom reaktionen ofta är kraftig. Men på sikt är detta lösningen.

Funktioner av prebiotika:
• mat åt probiotiska bakterier
• ökar tillväxten av Bifido och Lactobaciller
• hämmar föruttnelsebakterier
• stoppar spridning av mikroorganismer
• ger en mer normal tarmfunktion
• påverkar sockerupptaget.
• ökar tillverkningen av B-vitaminer i tarmen